Falskt alarm

Två nätter nu har jag vaknat med värkar och trott att det varit dags, men så har dom avtagit under morgontimmarna och visat sig vara förvärkar. Detta är inget jag känner igen från förra gången så jag tror ju att det är på riktigt. Jag har haft ont flera gånger under dagarna också så jag hoppas det startar nån gång så vi får vår bebis. Men det är nåt konstigt med klockslaget 3.30, det var den tiden jag vaknade med värkar med Lova och det är då jag har vaknat de här gångerna. Riktigt jobbigt att ha ont och att inte få sova. Så jag är inget trevligt sällskap just nu, stackars maken och ungen.

Trappen och fortsättning av vägg

 Så här såg trappen ut i början av förra veckan. Brun, sliten och tråkig.

 

Här har jag målat halva en gång. Det krävdes tre strykningar och lite pill på slutet där tejpen dragit med sig färg.

 

 

Men nu ser den ut så här. Ska slipa på träkanten ytterst och olja den innan det är klart. Men nu blev jag ju väldigt sugen på att fortsätta med väggarna i trapphallen också.

 

 

Men först måste vi göra klart det här:

 

 

Stenarna är på plats, nu ska det fogas och målas och lister ska upp. Sedan är det golvet kvar. Det tar sin lilla tid men det är ju så när man gör det själv. Ser verkligen fram emot att få det klart, hoppas vi hinner innan lillen kommer ut. Men han verkar ju trivas rätt bra där inne så.



Färdigbakad

I morgon är det en vecka tills bebisen är beräknad att komma och jag känner mig redo och förberedd. Både mentalt och praktiskt. Vi har hyrt babyskyddet, vårt hade tydligen gått ut i datum då man bara får ha dom i sju år och det blev vårt i år typiskt nog. Jag har sytt ett babynest, tvättat minikläder, packat bbväskan och Lova och Tykevakter är beredda. Det vi inte har gjort är att bygga ihop spjälsängen, vilket maken får göra i morrn eller bestämt namn. Det hade vi inte gjort innan med Lova heller, det blev klart nån timme innan hon kom ut. Helt plötsligt kändes det självklart och det gjorde det även sen när vi fick träffa henne. 

Jag känner mig dessutom väldigt klar med att vara gravid nu. Skurade golvet förut och bakade en tårta vilket ledde till att jag nu ligger och vilar. Så fort jag står upp under en längre tid får jag jätteont på en fläck mitt på magen. Det är som det domnar bort och blir ömt som ett blåmärke. Har läst att det inte är nån fara så länge det försvinner när man vilar men det verkar komma tätare och tätare och stanna längre. Får väl försöka att ta det lite lugnare men det är ju så tråkigt. Passar på att ligga ner nu när Lova sover i alla fall men snart är det dags att fira maken med mat och tårta. Tårtan har som sagt jag och Lova gjort men maten får han fixa själv.

Halvvägs

Klockan är nu 4.33. Man sover väldigt bra så här i slutet av graviditeten, eller inte. Idag är det makens födelsedag så jag ligger och väntar på att klockan ska bli så mycket att jag kan gå ner och fixa en bricka. Hungrig är jag också men då svärmor sover innanför köket vågar jag inte gå ner och äta än. Så jag ligger här och väntar, om jag hinner ikväll ska jag slänga i lite rosa hårfärg för nu har jag blekt ner det så den ska fastna. Fegade dock ur när väl det rosa skulle i men vad fasen, jag måste ju testa i alla fall. De senaste dagarna har jag även målat trappen till övervåningen. Bildbevis på det kommer. Annars går jag mest här hemma och väntar på bebis, har lite förvärkar på kvällarna men känner annars inget större. Försöker också ta vara på den här sista tiden då vi bara är tre och myser mycket med Lova.

Hårtjöt

Är lite trött på mig själv just nu. Kan bero på att jag gått hemma nu i en och en halv månad, träffar inte så många människor och kommer inte i särskilt mycket kläder. Minns att jag kände mig väldigt tråkig i slutet av den förra graviditeten också. Nu som då resulterade det i att jag färgade håret rött. Båda gångerna fick jag en tråkig färg, sist för brun och nu för mörk. Eftersom jag mest är hemma har jag också väldigt mycket tid att läsa bloggar och googla på hårfärger. Är just nu inne på en riktigt rosa/cerise färg. Det kanske kan få en att känna sig lite mindre tråkig. Anders reaktion var att fråga om jag skulle skrämma upp bbpersonalen men det känns som att jag kommer göra det på andra sätt än med min hårfärg, vilken den än nu kommer att vara.

Uppdatering

Vad händer i familjen Svärds vardag då kan man undra. Mest handlar det om det här just nu.

 

 

 Anders har tagit bort garderoberna i vardagsrummet, vilket innebär att även golv och tak måste bytas.

 

 

 Här har han satt upp gipsskivor på väggarna och sedan igår har vi även ett nytt tak, har dock ingen bild på det ännu. På väggen funderar vi på att sätta upp fusktegel och golvet blir det ekparkett. Så småningom ska det in en kamin i hörnet där pallen står på bilden. Vi håller även på att ta in offerter för att renovera badrummet nere. Mitt i allt detta har jag planerat att föda barn också men det gäller att passa på medans man tycker det är kul. Mitt renoveringssug kommer och går, jag måste även ha lugna perioder emellan så det tar sin lilla tid. Är dock väldigt imponerad av maken som visat sig vara mycket mer händig än vad jag tidigare trott.

 



Potträning är en annan sak vi pysslar med, i alla fall de dagar som lilla fröken känner för det. När hon väl går med på att vara utan blöja går det hur bra som helst, några enstaka olyckor sedan i oktober. Men de senaste veckorna har hon hellre velat ha blöja och det är bara ibland hon vill vara "nakenfis"

 

 

 

Själv blir jag bara tjockare och orörligare men nu är det bara drygt två och en halv vecka kvar till beräknad födsel. Jag längtar verkligen efter att få min kropp tillbaka och den här graviditeten har varit lite jobbigare än den förra, men samtidigt försöker jag verkligen njuta av den här sista tiden nu som jag och Lova har tillsammans på dagarna. Hon är ju på förskolan tre förmiddagar i veckan men vi får ändå mycket tid för oss själva.

   

Räknar ner

Har precis lagt mig i sängen efter att ha jobbat veckans kvällspass. På ett sätt är det skönt att få vara på jobbet, där det är tyst och lugnt, då vi har världens trotsigaste snarttvååring där hemma. Men jag känner av alla lyft vi gör på jobbet. Jag kommer oftast hem med en mage som är hård och spänd. Dessutom får jag ont i korsryggen och ner mot vänstra skinkan när jag går mycket, men om försäkringskassan går med på det så kommer jag få gå hem från jobbet 60 dagar innan bebisen kommer. I så fall har jag lite mer än 50 arbetspass kvar. Men det går nog fort får jag hoppas, det bästa är att maken också kommer att vara hemma också så då ska det slappas.

Apropå bebis så kändes de första sparkarna utanpå magen igår kväll så nu har maken också fått hälsa på tvåan.